Guldbröllopshemmet

Ringvägen är Södermalms längsta gata med sina 3 km. Vid nr 65-67 ligger den här pampiga byggnaden. Jag har lagt märke till den tidigare men inte vetat vad det är. Det kanske många stockholmare vet redan, men jag är ju inte från stan så jag må vara ursäktad. Häromdan gick jag dit och tittade runt lite, fast bara utomhus.

Över en portal står texten ”Oscars och Sofias guldbröllopshem för åldriga makar”. Byggnaden ”uppfördes 1913 för gifta åldringar som en del i dåvarande Rosenlunds Ålderdomshem, senare Rosenlunds sjukhus. Byggnaden tillkom i samband med Oscar II:s och drottning Sofias guldbröllop 1907”, skriver man i Wikipedia. Huset kallas Guldbröllopshemmet.

Jag undrar vad som finns inne i dom där stora runda tornhuvarna på Guldbröllopshemmet. Torkvindar? Hur används vinden, tro? Ett litet fönster står öppet däruppe ser jag. Att nosa runt på gamla vindar har sin alldeles särskilda charm…

2 reaktioner på ”Guldbröllopshemmet

  1. Aleksandr Sergejevitj juli 25, 2019 / 10:55 f m

    Tredje gången gillt. Först böckerna. Sen räknelekarna. Och nu går tanken till ’Gömma nyckeln’. Minns spänningen när du sökte efter nyckeln (gärna en gammal hederlig med stor ögla) och fick beskedet: ”Det bränns”!
    ”Det bränns” utbrister jag när jag läser reportaget om Guldbröllopshemmet. Sen trettio år tillbaka bor jag nämligen bara ett stenkast därifrån. (Rötterna finns längre österut, i Fogelströms och Slas’ Sofia).
    Trots att jag varit inne i byggnaden, vet jag inte hur våningen närmast under tornkupolerna används. Gissningen torkvind finner jag utmärkt.
    ’Pampig’ är en bra beskrivning. Byggnaden stack nog på Kung Oscars tid ännu mer ut från omgivningen. Den låg vid foten av ruckelbebyggda Rackarbergen (höjden där SöS nu ligger). Då var här Utkants- och Fattigsöder med besked.
    Under brinnande Världskrig (det första) uppfördes i omedelbar närhet ett komplex av träbyggda nödbostäder för arbetarklassen. Det var synnerligen enkla bostäder, men välplanerade och av byggnadshistoriskt intresse. Ingen mindre än Gunnar Asplund stod för utformningen av arkitektur och miljö.
    Asplunds ’by’ stod kvar ända fram till början av sextiotalet, då den fick vika för ett stort, tämligen intetsägande kvarter i epokens tecken.En välskriven Wiki-artikel finns här:
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Stativet_och_Tumstocken
    En avslutande tidskoloristisk notis: Mellan Guldbröllopshemmet och Asplunds-byn låg sen mitten av 30-talet och ända fram till år 1964 ändstationsslingan för spårvagnslinje 1. Linjen hade under sina sista decennier följande intressanta rutt: Rosenlund – Skånegatan – Renstiernas gata – Katarinavägen – Slussen – Kornhamnstorg – Tegelbacken – Hantverkargatan – Fridhemsplan – S:t Eriksgatan – Odengatan – Roslagsgatan – Birger Jarlsgatan – Stureplan – Norrmalmstorg (sluthållplats.)

    Gilla

    • Gabrielle juli 26, 2019 / 8:51 f m

      Aha, där ser man: du bor i denna del av Söder och har t.o.m. varit i det pampiga huset. Att kullen där SÖS ligger hette Rackarbergen visste jag inte.
      Intressant om nödbostäderna och att Gunnar Asplund var arkitekten. På Norrmalm finns nödbostäder kvar ritade av Axel Wetterberg, fint rött trähus på Cederdalsgatan. Nödbostäder i min lilla hemstad Söderhamn byggda efter den stora stadsbranden 1876 har jag intresserat mig för och skrivit om i min andra blogg Arundo här: https://arundoforlag.wordpress.com/2019/07/08/tidigare-nodbostader-asbacksgatan/

      Gilla

Vad tycker du?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.