Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Wolf Hall

Såg du tv-serien som nyligen gick på SVT? Mycket bra, tycker jag. Välspelad, vacker. Det handlar om engelskt 1500-tal – Henrik VIII, Thomas Cromwell, Anne Boleyn, Jane Seymour och alla dom där… Wolf Hall var tydligen namnet på familjen Seymours gods.

Thomas Cromwell har en framträdande roll i serien, som verkligen är mycket välgjord, bra skådespeleri, vackra scenbilder och lugnt tempo (härligt!). Läste nånstans att nån tyckte den var ”stillastående” men nejdå, det var den inte. Bara mycket lugn, vackra bilder i vackert ljus. Och ändå med mycket dramatik. Och i minnet hos mig stannar framförallt Thomas Cromwells allvarliga ansikte och ögon. Mark Rylance heter han som spelade Cromwell och han har fått mycket välförtjänt beröm för sin tolkning.

För ett eller annat år sen gick en annan tv-serie om Henrik VIII men den hade inte alls det allvar som finns i Wolf Hall utan var mer av riktigt fjompig såpa i historisk miljö med mycket ”hopp i sänghalmen” och sånt.  ”The Tudors” hette den. Thomas Cromwell var med där också förstås men som jag minns det hade Thomas More en mer framträdande roll och så kungen själv förstås. Han spelades av Jonathan Rhys Meyers.

I Wolf Hall spelades Henrik VIII av Damian Lewis, känd from Homeland, en tv-serie som många höjde till skyarna men som jag aldrig fastnade för. Såg bara nåt enstaka avsnitt av den. Damian Lewis var mycket bra som kungen.

Annars vad gäller dom här gamla 1500-talsgubbarna och -gummorna kan man ju bli snurrig på alla som heter nästan likadant. Thomas More, Thomas Cromwell och så adelsmän, hovmän och kyrkans män och så en eller annan Maria här och var. Och det kommer ju en annan Cromwell senare också förresten: Oliver Cromwell, statsman och militär. Det är han som förekommer i boken ”Barnen i Nya skogen” tror jag. Är det nån annan som minns den? Riktigt gammal bok, säkert helt ”urmodig”i dag. Fredrick Marryat skrev den, och han levde 1792-1848. ”Barnen i Nya skogen” var en av dom böcker som lästes för mina systrar och mig när vi var barn. Min mamma läste, eller också morfar när morföräldrarna var på besök hos oss.

462px-Hans_Holbein_the_Younger_-_Edward_VI_as_a_Child_-_Google_Art_ProjectHenrik VIII lyckades ju så småningom få den son han så ivrigt ville ha: Edward. Och den stackars modern, Jane Seymour, dog i barnsäng. Henrik hade gift sig med henne sedan han lyckats få den tidigare hustrun Anne Boleyn nackad. Edward blev kung sen som 9-åring när Henrik VIII dött, men sen dog han själv i sjukdom bara 15 år gammal. Edward är alltså inte alls med i tv-serien men han får vara med här som liten välnärd gosse, målad av Holbein.

Men som sagt, missade du ”Wolf Hall” och gillar historiska dramer med bra skådespel, vackra scenbilder och lugnt tempo så kanske du har möjlighet att se den i efterhand på SVT Play. Serien baseras på Hilary Mantels böcker ”Wolf Hall” och ”För in de döda”.  Jag har inte läst nån av dom. Men om jag fattat rätt har man alltså i tv-serien lyckats baka ihop 2 mycket tjocka böcker till 6 ca timslånga avsnitt på tv.
En svt-sida om tv-serien har du här.

Om kort och kulor

KortspelBilden visar två män och en pojke som spelar kort nånstans i Australien vid tiden omkring förra sekelskiftet. Vad dom spelar framgår inte. Men visst är det en snygg bild.

Det är inte så ofta jag spelar kort numera. Senast var det krypcasino med syrran i hennes stuga i november förra året och så för några dar sen när jag var med och spelade Plump, ett för mig nytt kortspel. Man får en plump i protokollet om man inte tar dom stick man sagt sig kunna ta. Och så spelar man ett antal omgångar från 10 kort till var och en till 1 kort till var och en (som sätts i pannan!) och sen tillbaka upp till 10 igen. Roligt.

Som barn och i tonåren var det mycket kortspelande – särskilt regniga dagar i sommarstugan. Och sen blev det kortspel med pojkarna förstås senare i livet. Kortspel jag minns är framförallt Rödskägg (”Knack för kort och felgiv” och sånt), Casino, Krypcasino (roligare än vanlig Casino), Bluffstopp, Vändåtta och Rummy. Poker spelade vi ibland också. Bridge har jag aldrig spelat.

Jag letade efter nån konstbild att illustrera inlägget med också. Van Gogh? tänkte jag. Men den målning jag tänkte på först med människor runt ett bord är ju inte alls kortspelare utan potatisätare, så den får inte vara med här. Cézanne däremot målade ett par olika målningar (5 st) av män som spelar kort. Den här varianten såldes 2011 för 1,7 miljarder kronor till kungafamiljen i Qatar. Enligt en sida på webben är tavlan därmed  historiens näst dyraste tavla.
Kortspel2Tidigare i år investerade Qatar i en ännu dyrare tavla, Paul Gaugins målning ”När ska du gifta dig?”- två flickor på Tahiti 1892. Det är till att ha gott om kulor…

Regler i Plump hittade jag på webben här.

Stockrosor

DSC7236_33_150714_2I dag blev det en liten promenad på Södermalm. Björn som bor på Söder – Björnbild – hade nämligen tipsat om att stockrosorna på Heleneborgsgatan börjat blomma. Läs här.

Jag knatade dit med kameran förstås. Tycker om stockrosor. Vackra, annorlunda och gammaldags. Och mycket riktigt: på Heleneborgsgatan är dom igång. Dom växer vackert mot en bergsvägg. Bilderna ovan är därifrån. Blomningen har hunnit längre på ett annat bra stockrosställe: Yttersta Tvärgränd. Där är bilden nedan tagen.

DSC7239_150714_blgrJa, oj, vad det blev många inlägg på en och samma dag – hela 3 st. Och ändå har jag ju inte hurrat för Frankrike än.

Att det blev så mycket i dag beror bl.a. på att om jag lagt in nåt argt om Odenplan – om korkade busslinjedragningar, risken för skövling av stora vackra träd m.m. – så vill jag inte se det när jag går in på bloggen, det måste komma nåt lite trevligt överst, vill inte bli påmind om all ilska. Den här gången ägnade jag som synes dessutom lite tid till att pula med ramar till bilderna i Photoshop. Har inte lärt mig nåt vidare än (jag vet att det är olika färg och tjocklek på ramarna ovan, och säkert går det att göra nåt snyggare) men ”alla barn i början”…

Och så: Hurra för Frankrike! Allons enfants de la Patrie…

Korkat och korttänkt

DSC7248_150714Det var väl ett tag sen jag hade nån bild på hur det ser ut på Odenplan i dag. Den här gången blir det mest i form av bildbevis på korkat och korttänkt: ny busshållplats där det inte borde vara nån alls! (Bilden tog jag från Upplandsgatan mot öster, stack in objektivet genom staketet som löper runt byggplatsen).

SL, Keolis. Landstinget och Stockholms stad (om dom sistnämnda nu har nåt inflytande alls över sånt här) har uppenbarligen fortfarande inte insett att den lilla del av Upplandsgatan som går framför Gustav Vasa kyrka borde stängas av för all trafik. Många har talat sig varma för detta, och det troliga är att man kommer att göra denna förändring nån gång i framtiden. Detta inte bara av estetiska skäl utan för att det ger bättre möjligheter att åstadkomma bra kollektivtrafik (torget blir större, lättare att placera och att nå busshållplatser, minskat spring över gatorna).

I samband med omläggningen av busslinjerna i stan flyttade man bort eller la ner dom busslinjer som hade hållplats alldeles vid kyrkan (bussar i riktning söderut). Och sen, i stället för att ta vara på den möjlighet som öppnats för att stänga av gatan och utvidga torget fram till kyrkan så flyttar dom dit en buss som aldrig gått där! Nr 69 får hållplats i både norr- och sydgående riktning, alltså på båda sidorna av gatsnutten framför kyrkan. Hur tänker dom?

Slussen igen…

”Förmågan att tänka om skiljer den vise från den envise”, John Steinbeck.

Det handlar om Slussen igen, för vilken gång i ordningen har jag tappat räkningen på. Artikel i SvD i dag där personerna som skrivit under tycker det är dags att göra om och göra rätt i stället för att gå vidare med en dålig lösning.

Ett vanligt argument från många andra är att det har diskuterats nog om Slussen, att nu måste vi ju faktiskt bestämma oss, sätta ner foten osv. Och detta nästan oavsett hur bra eller dålig lösningen blir. Typ: ”färdigpratat, gör nåt!” Korkat tycker jag. Typ: stå och dunka huvet i väggen och säg om och om igen ”det här blir bra bara det blir nåt, det här blir bra bara det blir nåt”. Frågan är för viktig för det  – för fungerande trafik, av kostnadsskäl och för att bidra till trivsel och skönhet i stan.

Läs artikeln om Slussen, om felaktiga beslut, olagligheter, löftesbrott – kanske vänskapskorruption? –  m.m. i SvD i dag här.
En utförlig beskrivning av turerna om Slussen i Ola Anderssons artikel i DN i april här.
Jag har bloggat en hel del om Slussen tidigare; använd sökrutan om du vill hitta inläggen.

Intressant artikel i The Guardian om slaveri och slavägande (fick tipset via Facebook, tack tack!). Slaveri och slavägare förknippas ju ofta med stora bomullsplantager i amerikanska sydstater och engelska kolonier. Men även i England levde många gott som slavägare. ”Vanliga engelsmän” här och var över hela landet ägde slavar och det kunde dom göra utan att äga land i brittiska kolonier på andra sidan haven. Man hyrde ut arbetskraften – slavarna – till markägarna. Den största andelen slavägare i Storbritannien fanns i Skottland. När Slavery Abolition Act antagits och slaveriet upphörde i dom brittiska kolonierna 1838 fanns 46 000 slavägare i Storbritannien.

The Guardian skriver bl.a. : ”Slave ownership, it appears, was far more common than has previously been presumed. Many of these middle-class slave owners had just a few slaves, possessed no land in the Caribbean and rented their slaves out to landowners, in work gangs.These bit-players were home county vicars, iron manufacturers from the Midlands and lots and lots of widows. About 40% of the slave owners living in the colonies were women. Then, as now, women tended to outlive their husbands and simply inherited human property through their partner’s wills.”

Man har varit duktig på att sopa under mattan att Storbritannien haft så många slavägare. Men allt fler uppgifter om slavägarna och om slaveriet lyfts fram nu, och en dokumentär från BBC ska visas om dom engelska slavägarna. Mycket skamligt förstås. Skådespelaren Ben Affleck t.ex. har tydligen gjort bort sig genom att försöka få tv att mörka att en förfader till honom ärvt och ägt 24 slavar.

The Guardian här.

Jag har bloggat om slaveriet flera gånger tidigare. Ett av dom tidigare inläggen med några bilder från en bomullsplantage i Charleston kan du läsa här. Besöket på plantagen lämnade en bitter eftersmak. Kontrasten var stor mellan slavägarnas flotta herrgård och slavarnas enkla bostäder, i slavägarhuset fanns listor från auktioner med uppgifter om priser på unga människor. Den amerikanska guiden ville lägga stor del av ansvaret för slaveriet i USA på holländarna och engelsmännen. Typ ”det var dom som började”. Usch!

Hm…en fundering som kommer är förstås hur var det nu med svensk inblandning i slavhandel och slavägande? Sverige förbjöd slavhandel 1813 men slaveriet tilläts fortsätta till 1847. Hur många slavägare fanns det i Sverige (och vilka var dom?) som tjänade pengar på att hyra ut slavar som arbetskraft? Hittade en artikel i Nordstjernan – Swedish News in English – här.

800px-Behandling_pågår,_Serafimerlasarettet_1898_-_Nordiska_Museet_-_NMA.0053287Letade efter medicinhistoria på nätet – särskilt om åderlåtning och koppning. Och visst hittar jag uppgifter lite här och var. Men till min förvåning ser jag att Stockholm inte längre har nåt medicinhistoriskt museum. ”Landstinget stängde museet av besparingsskäl 2005″ står det på en av sidorna för den webbplats som ligger ute. Nu finns tydligen ett utställningsrum som disponeras av en vänförening samt ett bibliotek och ett källarförråd. Låter ju lite ynkligt för landets huvudstad tycker jag. Särskilt med tanke på att det tydligen finns medicinhistoriska museer i Falun, Helsingborg, Lund, Göteborg, Uppsala och Vänersborg enligt en lista hos Wikipedia. Och även med tanke på att i eller i närheten av Stockholm finns mycket medicinhistoria i form av sjukhushistoria som kunde motivera ett museum här också: Serafimerlasarettet, landets första sjukhus, startade 1752. Garnisonssjukhuset 1811, Kronprinsessans Lovisas vårdanstalt 1854, Sabbatsberg 1879 m.fl.

Besparingsskäl används som argument i det ena och andra fallet som t.ex. indragning av busshållplatser, borttagning av brevlådor, försämringar i utdelningen av post, borttagning av återvinningsstationer m.m. Posten och kollektivtrafiken har jag skrivit om flera gånger tidigare. Vad gäller kollektivtrafiken verkar strävan i Stockholm framför allt vara att hålla nere kostnaderna inte att åstadkomma en väl fungerande trafik för dom som bor eller rör sig i staden eller för att minska privatbilismen.

Nåja, visst klarar jag mig utan ett medicinhistoriskt museum och hittar det jag behöver på nätet istället. Och så långt till Uppsala är det ju inte. Men lite förvånad blev jag över att det inte finns nåt här i stan, därav detta inlägg.
Ha en trevlig söndag! Och heja Roger Federer i Wimbledonfinalen!

Bilden ovan: Behandling pågår, en patient ligger på ett operationsbord medan några läkare tar hand om honom. I förgrunden står två sjuksköterskor. Interiör från Serafimerlasarettet 1898.

Medicinhistoriska museets webbsida här.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 114 andra följare