Odenplan – nu och då

Odenplan är knappast nån vacker plats. Har den nånsin varit det?
Övre bilden tog jag sent på eftermiddagen en av dom sista dagarna i mars. Den nedre bilden är från början av mars 2011 när bygget av Citybanan var i full gång. Medan det pågick kunde man inte alls gå över Odenplan; det var runt torget och utanför alla trista plank som gällde i långliga tider.

Sveriges näst största tågstation vad avser antalet resande ligger alltså nu vid Odenplan. Det var inte min favoritlösning, men nu är det som det är. Med visst vemod kan jag tänka tillbaka på Odenplan före Citybanan och framför allt på dom stora träden som fanns då vid torgets västra del mot Upplandsgatan och Gustav Vasa kyrka, på den plats som förr kallades Sippan.

Grönska och träd behövs även i innerstan. SvD hade en artikel om betydelsen av träd för ett par år sen och där kom mina tankar om Odenplans försvunna träd med. Fullt så illa som jag skriver där blev det dock inte sen: dvs båda dom stora almarna som flankerar portalen till Gustav Vasa kyrka står kvar i dag. Bygget av tunnelbanans nya linje från Odenplan till Arenastaden i Solna (den s.k. Gula linjen) hotade den ena av almarna, men nu ska linjen byggas med annan teknik ”underifrån”. Därigenom räddas det stora trädet som man tidigare sagt måste sågas ner. Hoppas det håller också. Artikeln i SvD har du här.

Odenplan för riktigt länge sen har du här. Bilden är från 1902 och tagen österut. Inte mycket träd här heller. Här är Stadsbiblioteket inte byggt än och högst upp på Observatoriekullen ligger en gammal gård kvar. Men hörnhuset med kupolen längst till vänster i bilden finns med även på bilderna ovan. Stockholmskällan. Foto: Larssons Ateljé, 1902. Fotonummer POSC 448 ; Fotonummer C 36 ; Fotonummer Fa 48337

Floskelgeneratorn

Visst, så här i valtider kommer floskelgeneratorn till flitig användning. Valaffischerna på stan pryds av bilder av människor som ofta ser påfallande glada ut och som kommer med olika budskap i form av nån floskel. Sånt som ”Nu tar vi tag i Sverige”, ”Du ska kunna lita på Sverige”, ”Sverige ska hålla ihop”, ”Starkare tillsammans, tryggare Stockholm”.

Smått tröttsamt med allt sånt där bludder bladder och försök att slå blå dunster i våra ögon. Och värre lär det väl bli med alla dessa budskap och löften om möjligheter, trygghet, bättre vård, mindre skatt m.m. ju närmare vi kommer valdagen.

Vissa partier har tänkt lite annorlunda och kör inte enbart med floskler. Liberalerna t.ex. med sitt ”Mer EU” m.fl. kortfattade budskap och så bild på en beslutsam Jan Björklund. Annie Lööf med sitt ”Framåt”, en svensk variant av Emmanuel Macrons ”En marche”. Vänsterpartiet har snitsat till det med en sorts ordlekar där vissa ord är överstrukna, andra understrukna. T.ex. bild på glada barn och ordet ”Övertid” överstruket och ”Tid över” understruket.

På Odenplan har SD ett valtält bredvid sossarnas. Får en liten känsla av obehag när jag går förbi dom. Jag är så djupt och starkt emot allt SD står för. Och att detta parti med sin unkna brunsolkiga ideologi har så stort stöd bland väljarna är svårt att förstå. Alla som stöder partiet är rimligen inte rasister men dom stöder ändå ett rasistiskt parti. Varför? Och varför finns det kvinnor som ställer upp för SD och som stöder partiet? Har du sett kvinnorna på partiets valaffischer? Dom ser glada ut dom också trots att dom företräder ett kvinnofientligt och bakåtsträvande parti, nånting typ Sverige på 50-talet ungefär, tror jag. Hur kan kvinnor vilja jobba för och stödja en politik som innebär försämring av kvinnors villkor om SD kommer till makten? Önskar att det gick att ruska om alla dom som stöder SD och få dom att vakna och begripa vartåt det barkar om partiet får större inflytande.

Skamligt att vi alls har ett sånt högerpopulistiskt parti i riksdagen.
Bort med SD ur riksdagen och ur kommunerna, och bort med deras svans NMR från kommunerna och från gator och torg!

Soltrappan, igen

Jahaja…nästa kapitel i historien om den s.k. soltrappan på Odenplan skrivs nu. Det handlar om den rundade trappa som man byggt på exteriören av stationsbyggnaden för Citybanan och tunnelbanan på Odenplan. När trappan väl var byggd fick man kalla fötter och oroade sig för att folk skulle klättra upp på taket och ramla ner och slå ihjäl sig, eller i alla fall skada sig. Så trappan stängdes av under mer än ett år om jag minns rätt. Sola sig en vacker vår- eller sommardag fick man göra nån annanstans. Efter att ha kliat sig i huvet och funderat hit och dit satte man så småningom upp ett tillfälligt staket för att hindra folk från att klättra upp på taket. Och äntligen öppnades trappan i juni 2016.

Nu är soltrappan stängd igen. Det tillfälliga skyddsstaketet har tagits bort. Enligt Vi i Vasastan ska man nu bygga på fasaden från 1,3 m till 1,7 m. Kostnaden uppskattas till runt fem miljoner. I april hoppas man att soltrappan ska öppna igen.

Låtom oss hoppas att det ska funka nu då!
Vi i Vasastan här.

Odenplan 25 mars -17

På Odenplan finns nu åter ett blomsterstånd. Trevligt. Det får gärna komma lite fler såna varustånd. Frukt och grönt kanske? Minskar det intryck av öken man annars lätt får på Odenplan. Skulpturen till höger är gjord av Bror Marklund och heter helt enkelt Sittande pojke.

På torget solar folk som sig bör i den s.k. soltrappan på stationsbyggnaden. På sidan om gaveln till vänster på bilden nedan kan man också sitta. Där finns ett antal parksoffor, om man kan kalla dom det: stela bänkar med ryggstöd uppställda i snörräta rader, alla vända åt samma håll. Trist utformat, tycker jag, men det är klart att det är bättre med såna stelbenta bänkar än inga alls, och i dag satt många där och gonade sig i solen.

I dag arrangerar man ett tunnellopp – eller som det heter på dagens sätt att skriva svenska: ”Stockholm Tunnel Run Citybanan”.
The one and only tillfälle att springa eller gå i tunnlarna till Citybanan som ska öppna i sommar. Ett unikt lopp och ett minne för livet, säger arrangörerna.

Mot himmel och underjord

_dsc8944_1En gång för många år sen vandrade vi i Dolomiterna. Det var just vandringar, inte nån bergsklättring, men det kunde vara ganska jobbigt ändå, branta lutningar, steniga smala stigar. Vi hade guideböcker på engelska där det stod hur lång tid varje vandring skulle ta (dom tog alltid längre tid), vad man kunde se under vandringen, om det fanns ställen att äta på osv. På några av vandringarna fanns en försiktig varning: välj bara den här vandringen om du är ”sure-footed and with a head for heights”.

Jag tänkte på det när jag såg den här killen uppe på taket till ett av grannhusen. Han skuttade först runt uppe på taket 5-6 trappor ovanför innergården och sopade och förberedde. Sen tog han på sig alla rymdkläderna och började sprutmåla. Det är väl nån typ av underbehandling antar jag, för taket ska nog bli svart sen.

Efter denna utflykt bland takåsarna tar vi oss ner i underjorden. Det var visning i dag av Citybanans nya station under Odenplan. Stationen ska öppna till sommaren nästa år. Väldigt många var intresserade. Det var smockat med folk på torget när vi kom dit så vi gick igen och kom tillbaka kort före stängningsdags. Då gick det bättre.

_dsc8965_bakad
30 m under mark ligger den nya perrongen för Citybanan. Man kommer inte dit ner på direkten utan via ett mellanplan. Därnere avskärmas spåren för pendeltåget av glasväggar, som syns på den övre bilden. Det finns stenbänkar att sitta på när man väntar på tåget, men man ska nog ha sittunderlägg med sig för dom var iskalla. På den andra bilden ser man uppgången till Vanadisvägen, en präktigt lång rulltrappa.