Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Politik och samhälle – världen’ Category

Många hackar på sociala medier och hävdar att det finns en massa nackdelar med att man använder såna. Man hör argument av typen sociala medier gör att man träffar folk ”på riktigt” mer sällan, en massa fake news sprids, trollen härjar, folk spenderar stora delar av sin vakna tid på sociala medier, Facebook är en drog… osv. För egen del har jag mest positiva erfarenheter av sociala medier. Men jag inser att det där förstås är olika beroende på kanske vad för sorts person man är, var man är i livet, vad man har för människor omkring sig osv. Och visst, allt det där med troll, fake news, påverkan på presidentvalet i USA och diverse skum påverkan från Putin-landet osv finns ju tyvärr.

Därför är det roligt när man hör nåt positivt om sociala medier. Häromdan fick jag lite av en aha-upplevelse och en bekräftelse av att sociala medier kan vara bra av en kanske lite oväntad anledning. Jag satt och körde från Söderhamn till Stockholm och lyssnade som vanligt på radio. Programmet sändes på P1 och handlade om unga kvinnor i Indien. Rubriken var ”Indiens kvinnor hittar nya rum för frihet”.

”Sociala medier kan vara skarpa vapen i kampen mot strukturellt förtryck” säger Per J Andersson, journalist som skrivit flera böcker om Indien. Han berättar om den unga Varnika Kundu som körde bil hem sent och råkade ut för några unga berusade män som började bråka med henne. Det kunde ha gått illa men polisen kom och situationen lugnade ner sig.

Efteråt gick en politiker (pappa till en av killarna) ut i media och ifrågasatte om kvinnor verkligen ska vara ute och köra bil ensamma efter midnatt. Det skulle han nog inte ha gjort. Varnika Kundu gick ut på Twitter och ”berättade vad som hänt, la ut en bild på sig själv ute på stan sent om natten – och så uppmanade hon andra tjejer att göra likadant under #AintNoCinderella. Uppropet blev snabbt viralt. Tiotusentals unga urbana medelklasskvinnor runt om i Indien började lägga ut bilder på sig själva när de dansar på klubbar och traskar omkring på egen hand på gatorna med kommentarer som ”Hej, det är midnatt och jag är inte hemma”.

Andersson säger: ”Manligt dominerade byråd runt om i landet har upptäckt faran – och har därför försökt förbjuda kvinnor att använda mobiltelefon i ett desperat försök att återfå den patriarkala kontrollen. Men det är för sent. I dag finns det drygt 800 miljoner mobiltelefoner och nästan en kvarts miljard Facebookanvändare i Indien.”

En länk till programmet har du här.
En BBC-artikel här.
Heja heja alla kvinnor i Indien, säger jag.

Read Full Post »

I mitt föräldrahem talade vi ofta politik vid middagsbordet, händelser både i Sverige och i andra länder kom upp och avhandlades, ibland med ganska upprörda känslor. Jag tror dessa diskussioner var en viktig och nyttig erfarenhet för oss unga döttrar. Andra världskriget var över sen länge men diskussionen kom ofta in på den tiden. Våra föräldrar hade ju upplevt beredskapen och var båda engagerade på olika sätt. Pappa var reservare och ofta inkallad, Mamma hade en tid hemligt jobb inom Försvarsmakten. Kriget tog slut, men kändes nära för oss som barn och ungdomar. Jag minns när jag första gången hörde om baltutlämningen 1945, hur förfärligt jag tyckte det var och hur upprörd jag blev över att människor i Sverige lät det ske. Säkert anklagade jag mina föräldrar för att dom inte gjort tillräckligt för att stoppa utlämningen. Själv var jag inte ens född då.

Mycket annat som hände i Sverige under andra världskriget finns förstås att skämmas över. Men nu tänker jag på det som hela tiden är aktuellt i media i dag: ständigt nya utlämningshistorier att uppröras och skämmas över när det gäller Migrationsverkets hantering av unga asylsökande ensamkommande. Jag förstår att inte alla som kommer kan få stanna i det här landet. Men det som är omskakande och oerhört upprörande är dom stora brister och den rättsosäkerhet som uppenbarligen finns i hur Migrationsverket hanterar dom asylsökande.

Yrkes- och volontärnätverket ”Vi står inte ut” (VSIU) startades i september 2016 av fyra personer: en lärare, två socionomer och en socialpedagog. I dag innefattar nätverket cirka 9 000 professionella och ideella personer som möter ensamkommande barn och ungdomar. Jag läser om detta i Rapport om osäkerhet i asylprocessen för ensamkommande barn och ungdomar. Under en period från juni till augusti i år har VSIU samlat in uppgifter om olika aspekter av rättssäkerheten i asylprocessen för ensamkommande barn och unga. Av 150 inkomna fall har man valt ut och granskat 122 fall. Man lyfter fram fyra teman i rapporten: 1) Åldersuppskrivningar, 2) Tolkar, 3) Handläggare, beslutsfattare och domstolar samt 4) Ombud och gode män.

Rapporten är förfärlig och stundtals också absurd läsning. Apropå åldersuppskrivningar finns t.ex. historien om ett syskonpar som kommer till Sverige 2015 och uppger exakta födelsedagar vid asylansökan, en 1998, den andra 2000. Dom lämnar dokument av olika slag som bevis, läkarintyg, foton från uppväxten m.m. Migrationsverket utreder och slår fast deras födelseår till 1997 och 1998 och med en åldersskillnad på sju månader. Båda får avslag. Exempel av liknande slag är många i rapporten.
Det är ingen sensationsskrift. Alla fall man tar upp i rapporten finns belagda med ärendenummer, kontaktuppgifter m.m. och har granskats av en asylrättsjurist. Länk nedan till rapporten.

Agneta Pleijel skrev i början av maj en debattartikel i DN med rubriken ”Sveriges deportationer av afghanska ungdomar är en skakande skandal”. Det finns all anledning att påminna om den och läsa den igen. Pleijel nämner Astrid Lindgren några gånger i artikeln och hennes syn på barn och barndomen. Hon citerar en dikt av Astrid Lindgren:
”Vore jag Gud /då skulle jag gråta/ över människorna/ dem som jag har skapat/ till min avbild. /—/ Och så alla barnen,/ alla, alla barnen,/ dem skulle jag gråta över/ allra mest./ Ja, vore jag Gud”. Om Astrid Lindgren om hon levat nu skriver Agneta Pleijel: ”Du skulle förstås ta den hygglige Stefan Löfven i rockkragen och strängt säga men pojk, voffor låter du dem göra på detta viset? Trygghet i en ny tid, skulle Löfven väl svara, för det brukar han svara. Se till att barnen får stanna, bums på momangen, skulle du förstås säga till den hygglige Löfven.”

Vem har i dag den auktoritet och den genomslagskraft som opinionsbildare som Astrid Lindgren hade?

Agneta Pleijel höjde sin röst mot orättvisor och rättsosäkerhet i DN-artikeln. Jag önskar att fler som blir lyssnade på skulle göra det. Ibland tänker jag på kronprinsessan, jag som inte ens är för monarkin… Men tänk om kronprinsessan Victoria skulle slå sin kungliga näve i bordet och säga ifrån: Stopp och belägg! Det räcker. Gör nåt radikalt åt det skamliga som sker i vårt land i dag!
Hon kan ju ta sig en funderare över vad hennes små barn ska ta upp för ämnen vid middagsbordet när dom blir lite äldre. Men visst, jag förstår att det där antagligen inte är möjligt. Hon har väl inte rätt att säga vad hon tycker i en sån här fråga. Men önska kan man ju få göra.

”Rapport om osäkerhet i asylprocessen för ensamkommande barn och ungdomar” som pdf här.
Agneta Pleijels artikel i DN ”Sveriges deportationer av afghanska ungdomar är en skakande skandal” här.

Read Full Post »

Oj, vad man (jag) kan fastna på ord. Häromdan hade jag anledning att så smått doppa tårna – eller kanske snarare min nyfikna näsa – i ett hyperboreiskt hav. Nämligen det vid vilket den stora gudinnan framför rådhuset i Gävle ligger skönt bakåtlutad. Bild på gudinnan kan du se om du scrollar en bit ner och tittar på inlägget Vilken stad? (6). Hyperborea är landet norr om nordanvinden (Boreas) där det enligt grekerna bodde ett mytiskt folk som kallades hyperboréer. Statyn i Gävle är gjord av Eric Grate och heter ”Gudinna vid hyperboreiskt hav”.

Men i dag bjussar jag på ett annat ord som man inte använder till vardags direkt: glorvyrdig. När använde du det senast? Jag halkade in på gamla texter om mordet på Gustav III apropå operan Maskeradbalen på tv häromdan och där förekommer ordet. Uppenbarligen är det ett tyskt ord från början och betyder högst ärofull, värd den högsta ära o.d. Jag hittade ”Kongl. Maj:ts och Rikets Swea hof-Rätts protocoller uti Undersökningsmålet, rörande det, å högstsalig hans Maj:t Konung Gustaf den III:dje, Glorwyrdigst i Åminnelse föröfwade mord, samt hvad dermed gemenskap äger: hållne I Stockholm År 1792.” Tänk vad man kan hitta på nätet!

Hittade alltså en riktig guldgruva att ösa ur, för mig tidigare okänd: Litteraturbanken. På sidan presentationer hittade jag det där om Gustav III. Titta här. Där och på andra sidor i Litteraturbanken kan man nog tillbringa ett antal timmar…

Read Full Post »

Usch så ruggigt hemskt det är med ovädret Harvey i USA. Regnandet, dammar som brister och översvämningarna i Texas och Louisiana. Människor flyr för sina liv. Såg nyss i DN meddelandet från Brazoria County strax söder om Houston. Man skriver att en vall brustit vid Columbia Lakes och så uppmaningen till alla som bor där: GET OUT NOW!!
Jag ryser. Stackars människor. DN här.

Det blir såna kontraster ibland. Eller inte ibland, snarare ofta. Mellan livet nån annanstans i världen och livet här som trallar på med lite skandaler hit och dit, ministrar, statssekreterare m.fl. , som gör bort sig, partiledare som avgår, Migrationsverket som klantar sig, diverse idiotiska planer för Stockholm m.m. Nyss skrev jag om den malliga gallerian i Solna och sen tittade jag in på DN och blev omskakad och så måste jag skriva lite om det… Suck! Därav detta förstås onödiga inlägg. Nyheter från USA får ni ju ändå.

Read Full Post »

Häromdan gick jag till Medborgarplatsen där sittdemonstrationen mot utvisningarna till Afghanistan pågår.

Hur länge orkar dom hålla på? När ska dom få ett svar? Migrationsverket hukar sig väl. Och så påstår dom förstås att det inte alls är så farligt överallt i Afghanistan. Nähä…åker dom dit själva och kollar överallt, tro? Vågar dom det? Häromdan stod det igen att två flyktingministrar i Afghanistan vädjar till Sverige att göra som man gjort i Tyskland: stoppa utvisningarna, åtminstone tillfälligt. Landet klarar inte att ta emot flyktingarna som skickas dit.

I dag planeras tydligen en manifestation till stöd för ungdomarna som protesterar på Medborgarplatsen. Hoppas nu bara att inte några korkskallar från NMR eller andra nazister tänker gå dit och bråka. Kanske bra att det är en grå och regnig dag i Stockholm i dag?

Ser nu i en artikel i DN att demonstranternas tillstånd går ut 23 augusti. Vad händer sen? Allt går ”back to normal”? Migrationsverket ruskar bara lite på sig och vevar vidare med sin långsamma handläggning av ärenden. Tiden går och flyktingarna fortsätter att vänta på besked och hoppas och förtvivla och hoppas och förtvivla och vara rädda.

DN, ”Afghanistan vill stoppa utvisningar” här.
DN, ”Det räcker inte att visa sitt stöd – man måste göra något” här.

Read Full Post »

Så händer det igen. Vi skakas om av nyheterna från Barcelona och den lilla kuststaden Cambrils en bit söderut. Jag blir ledsen – och arg också. Och vi får fylla på listan över städer som drabbats av dödliga terroristattacker (flera med bil) mot platser där många turister – och många människor överhuvudtaget – rör sig. Madrid, London, Paris, Nice, Berlin, Stockholm…

Och visst, jag har varit där. Jag vet hur La Rambla ser ut och har gått där i det stora turiststråket för flera år sen. Tyckte mycket om Barcelona.  Själva staden, Gaudís byggnader, öppenheten och glädjen, ljuset, mötet mellan havet och staden.

”Terrorn kommer att förlora. Fega människor som kör in bilar i folksamlingar har inte en chans mot beslutsamheten hos de miljoner och åter miljoner som älskar sin rörelsefrihet, sin öppenhet, sin demokrati.” Det skriver Björn Wiman i DN i dag.

Ja, så är det ju. Vi måste fortsätta leva som tidigare och inte låta oss tystas eller skrämmas bort från gator och torg och från resor till kända platser. Jag har inte mycket mer att säga om det här nu.

Read Full Post »

Jag såg bara en del av Oliver Stones intervju med Vladimir Putin på tv igår. Har läst lite om kritiken mot programmet. Bra att dom påpekar det ljug och manipulerande som finns så folk inte bara gapar och sväljer allt rakt av.

Anna-Lena Laurén, duktig skribent på DN som bevakar Ryssland, skriver om intervjuerna och tycker att dom är sevärda trots lögner och propaganda. Det är ”en studie i hur två män kan sätta sig ner och gnugga varandras egon så att de bägge lämnar intervjun högst tillfredsställda med sig själva och varandra”. Ok, hon kan ha rätt i det, men själv känner jag att jag inte riktigt ids. Tyckte det jag såg av första programmet kändes smetigt, minst sagt. Jag kan göra annat dom där timmarna.

Anna-Lena Lauréns artikel i DN här.
Masha Gessens artikel i New York Times ”How Putin seduced Oliver Stone – and Trump” här.

Read Full Post »

Older Posts »

MOLLES BILDER

Välkommna skriv gärna en kommentar

norbergianblue

Tankar,åsikter,nojor,livet

Gabrielles blogg

Om filmer jag ser, böcker jag läser och saker som händer med mera!

inte fan gör det det

Alla säger:det ordnar sig....inte fan gör det det..

Alirfakta

Fakta om Söderhamns kommun

Författartipsbloggen

om skrivande i alla dess former

Gabis Annex

Om filmer jag ser, böcker jag läser och saker som händer med mera!

VideoPress Plugin for WordPress

Easily upload and share videos on your WordPress blog or any site, even in full HD.

The WordPress.com Blog

The latest news on WordPress.com and the WordPress community.