Mina böcker ”Sandskär i mitt hjärta. Sommarliv i skärgården – förr och nu” (utg. 2013) och ”En flicka som heter Anna” (utg. 2017) finns inte kvar i bokhandeln längre. Men jag har ett litet lager av dem hemma.
Och nu har jag rea på dem. Bara 90 kr/per bok + porto.
Om hur du gör för att beställa kan du läsa på min andra blogg Arundo.
Läs om ”Sandskär i mitt hjärta” här och ”En flicka som heter Anna” här.
Målning av Hanna Pauli från 1887. Måste lägga in den här för att slippa se inlägget om Busch när jag går in på bloggen. Dessutom är det i dag en gråvit dag med lite snö på taken och inte några direkta tecken på en vår och sommar i antågande. Nåja, vi är ju luttrade när det gäller vädret i det här landet.
Vacker målning är det i alla fall. Säkert är det jungfrun som kommer där med en bricka; tjänstefolk hade ju bättre bemedlade familjer förr.
Här en bild från en annan tid där det också kommer en jungfru och passar upp. Det är på ön Sandskär i Söderhamns skärgård och det är sommaren 1921. Familjen Österlund (dom flesta var döttrar och på bilden finns en ingift man med också) har promenerat över ön till den stora stranden på norra sidan. En strand som numera är borta. Jag har en akvarell av stranden innan den försvann. Bild har du på Arundobloggen här.
Det var August Österlund, mörkblå tidningsman i Söderhamn och far till sju döttrar och en son, som lät bygga den gamla stuga vi har på Sandskär. Det var nån gång på 1860-talet. Det finns en hel bok om stugan och skärgården för den som vill veta mer. Läs på Arundobloggen här. Eller titta på sidan om mina båda böcker här.
Vill du ha ett ex av nån av mina böcker eller båda? Lätt fixat. Kolla på Arundo hur man gör.
En väldig flotta av kanadensare kom glidande förbi på Brunnsviken när vi var i Bergianska trädgården igår. Alldeles för många för att få med på samma bild. Och nån närbild blev det ju inte heller; zoomen var inte med. (Lite större bild om du klickar på den).
Rubriken ”Who are those guys?” har jag använt några gånger tidigare. Den kommer från filmen ”Butch Cassidy and the Sundance Kid”. Dom båda skurkarna, spelade av Paul Newman och Robert Redford, frågar sig om och om igen vad det är för ett uppbåd av förföljare till häst som dom försöker fly ifrån. ”Raindrops keep falling on my head”, trevligt gammaldags låt var med i filmen och finns på Youtube med en snutt ur filmen här. Så unga och snygga dom var på den tiden! Och visst, det är en gammal film; den kom i USA 1969. Bloggade om den här.
Rubriken har jag också använt till en bild av för mig okända människor som köar till båten från ön Sandskär i Söderhamns skärgård in till fastlandet. Bilden är från 1917 och får vara med här igen.
Bilden finns med i boken ”Sandskär i mitt hjärta. Sommarliv i skärgården – förr och nu”, som du kan läsa mer om på min andra blogg Arundo, t.ex. här.
Så här års går tankarna allt oftare till vår gamla sommarstuga på ön Sandskär i Söderhamns skärgård. Det dröjer nog ett tag tills jag kommer ut till ön. Akvarellen visar vår sjöbod. En syster till min morfar har målat den. Originalet har jag på väggen här hemma inom glas och ram. Bilden finns även med i min bok ”Sandskär i mitt hjärta. Sommarliv i skärgården – förr och nu”.
Öster om sjöboden fanns då för länge sen fortfarande en vik, den s.k. Wannbergska viken. När jag var barn på 50-talet var det ingen vik där längre, den var så gott som helt igenvuxen av vass. Men det gick fortfarande att ta sig in en bit i kanoten genom att hugga fast i vassruggarna och dra sig inåt. Vad det nu var för roligt med det? Men vi gjorde det i alla fall, man hade ju en del andra intressen som barn… I dag är viken helt igenvuxen och i stort sett ”torra land”.
Mina föräldrar köpte stugan på Sandskär av familjen Österlund i Söderhamn. På min andra blogg, Arundo, berättar jag bl.a. om den familjen. Pappa Österlund var tidningsman i stan, och inlägget har rubriken ”Tidningsman i mörkblått”. August Österlund var nämligen djupt konservativ både vad gällde politik och religion. Du kan läsa inlägget på Arundo här.
Jag är intresserad av skrivande och lyssnar och tittar ofta full av beundran på författarintervjuer i Babel, ett av dom bättre programmen på SVT. Kan imponeras av dom jag möter där, som Jonas Hassen Khemiri, ”Pappaklausulen” (läst, tyckte om) eller Johanna Frid, född 1988, som skrivit ”Nora eller Brinn Oslo brinn!” Johanna Frids bok läste jag helt nyligen. Så ung, så ung – och så många år kvar att fortsätta att skriva, tänker jag. Och boken är bra, välskriven, berörande. Den handlar om svartsjuka och smärta, bokens jag har endometrios.
Oj oj, tänker jag som är så gammal att jag gott och väl kunde vara mamma till Johanna Frid, t.o.m. mormor om jag fött barn lite tidigare än jag gjorde. Nåja, i alla fall har jag ju skrivit två böcker, utgivna på eget förlag för ett par år sen. Provade inte ens med nåt etablerat förlag. Har testat tidigare med ett manus till en ren ”hitte-på”-roman men fick nej från några olika förlag. Det manuset ligger fortfarande ”i byrålådan”. Mer om mina två böcker hittar du på bloggen Arundo: ”Sandskär i mitt hjärta” (utg. 2013) här och ”En flicka som heter Anna” (utg. 2017) här.
Lusten att skriva, behovet eller t.o.m. driften att skriva är intressant – att det kliar i fingrarna av önskan att uttrycka sig i ord. Det är ju också därför jag håller liv i mina bloggar, även om det kan gå ett tag mellan inläggen ibland beroende på vad som händer i övrigt i mitt liv.
Kreativitet och hur hjärnan funkar är fascinerande i sammanhanget. När jag är inne i ett skrivprojekt kan tankar och formuleringar som rör texten dyka upp var som helst, när som helst. Jag minns hur jag satt på en buss i Stockholm och funderade på några rader i det som skulle bli boken ”En flicka som heter Anna”. Några ord dök upp och jag letade efter ett papper att skriva upp dom på. Hade inte med mig nåt, men hittade några knöliga kvitton i handväskan och rafsade ner lite på baksidan.
Och visst, jag vet, man ska alltid ha en liten anteckningsbok med sig vart man än går.
Vill man författa måste man också tycka om att läsa och det gör jag ju. Just nu håller jag på med Philip Roths novellsamling ”Goodbye, Columbus”, hans första bok, tror jag. Härlig författare. Känns gott att läsa – njutbart! Särskilt efter ”Haggan” av Aase Berg som var ”something completely different” verkligen. Det tog mig ett tag att ta mig igenom den. Så mycket ilska och så mycket upprepande av tankar (ofta arga och särskilt på en man och hans hustru), den underliggande berättelsen om vad personerna i boken gör kommer igenom ibland och berättelsen förs långsamt framåt. Men dessemellan dessa sjok av ilska och arga formuleringar om män och kvinnor. Ibland välfunnet och t.o.m. roligt. Ofta talspråk, ibland riktat rakt till läsaren – om den bok hon skriver och som jag sen läser. Det är väl sånt som kallas ett metaperspektiv. Men nej, i det stora hela blev jag trött på boken. Sorry, Aase Berg!
Vad ska man annars läsa då om man vill bli författare? Böcker om skrivande finns det ju gott om, men i övrigt? Hemingway gjorde en lista med boktips till en ung man som besökte honom i Key West 1934. Jag hittade det på nätet häromdan. Så här inleder Hemingway listan:
”Here’s a list of books any writer should have read as a part of his education… If you haven’t read these, you just aren’t educated. They represent different types of writing. Some may bore you, others might inspire you and others are so beautifully written they’ll make you feel it’s hopeless for you to try to write.”
Ok då, Ernest. Några av dom har jag läst men långt ifrån alla. Madame Bovary, Of Human Bondage, Brothers Karamazoff, Wuthering Heights – det blir fyra av sexton. Hm… måste nog skärpa mig. Fast det är klart, det har hunnit komma ut en hel del fler intressanta författare sen 1934. Som Philip Roth. – Ernest Hemingways boktips hittade jag här.
Undrar om nån av mina läsare kan ha missat att jag har gett ut två böcker – ”Sandskär i mitt hjärta” och ”En flicka som heter Anna”. Inser att jag löper risken att kallas tjatmoster här… men jag tar risken. Tjat eftersom böckerna hela tiden ligger med på bild i högerspalten här i bloggen.
Men vill det sig illa kanske nån kan ha missat dom ändå. För att råda bot på det kan jag tipsa om bloggen Arundo där det finns mycket om böckerna. Senaste inlägget på Arundo handlar bl.a. lite om hur omslagen på böckerna blev till. Läs ”Favoriter i repris” här.
I två inlägg på bloggen Arundo har jag samlat ihop några omdömen som jag fått från människor som läst mina böcker:
Sandskär i mitt hjärta. Sommarliv i skärgården – förr och nu (utg. 2013)
och En flicka som heter Anna (utg. 2017).
Läs på Arundo:
– Röster om ”Sandskärsboken”
– Röster om ”Anna-boken”
Jag är inte bara bloggare, jag är författare också…
Den som är nyfiken på mitt författande kan nu köpa min första bok till nedsatt pris.
”Sandskär i mitt hjärta. Sommarliv i skärgården – förr och nu” är på rea fr.o.m. i dag om man beställer den från mig via Arundo. 180 kr + porto 45 kr. Priset gäller tills mitt lager är slut. Den som råkar vara i Söderhamn eller i Hudiksvall kan skaffa boken ännu billigare fram till mars månads slut. Läs mer på Arundo här.
Ovanstående collage är inte så snyggt ihopsatt direkt, det är en av flera skisser till omslaget som jag hade. Hur boken sen kom att utformas ser du i högerspalten och förstås på Arundo.
Är du i Söderhamn eller Söderhamnstrakten måndag 19 februari kan du passa på att gå på biblioteket på kvällen. Jag ska berätta om mina två böcker där. Det blir nog mest om boken ”En flicka som heter Anna” (utg. 2017) för ”Sandskär i mitt hjärta” (utg. 2013) har jag redan berättat om där en sommarkväll för ett par år sen. Men jag kommer nog att säga några ord om den också. Vi får se…
Måndag 19 februari kl 19 på Söderhamns stadsbibliotek, Köpmangatan 11.
Du är varmt välkommen! Läs mer om mina böcker på Arundo-bloggen: ”En flicka som heter Anna” här och ”Sandskär i mitt hjärta” här. Länk till Söderhamns stadsbibliotek har du här.
Uppdatering 20 februari:
Vill du se hur det gick med den där författarkvällen på biblioteket? På Arundobloggen har jag skrivit om det i inlägget Vinterkväll i Söderhamn här. Kunde inte låta bli att titta fram emot sommaren lite också.
Gabrielles blogg 