Mina böcker

”EN FLICKA SOM HETER ANNA” (utgiven 2017)
Anna föds på en gård i Delsbo som dotter till Thore Härdelin, kapten vid Hälsinge regemente, och hans hustru Sally. Det här är berättelsen om hennes liv.
Människorna i boken har levat, och en hel del är känt om deras liv. Men författaren använder också sin fantasi. Hon ger ett porträtt av Anna som barn och ung, som maka och mor i en tid då kvinnans roll diskuterades alltmer, och kvinnor började ta plats på ett annat sätt än tidigare inom politik, vetenskap och kultur. Det var även en tid då intresset för hembygd och folkliv vaknade.

Boken ger bland annat en bild av Söderhamn under 1880-talet. Staden höll på att byggas upp efter den stora stadsbranden 1876. Det var en tid av stark utveckling. Kommunikationer förbättrades, telefonbolag öppnade, nya sträckningar av järnvägen drogs, elektriciteten kom, människor började få det bättre. Sågverksindustri, handel och sjöfart blomstrade.
BESTÄLLNING: Hur man gör för att skaffa sig ett ex har du här. (på min hälsingeblogg Arundo).

”SANDSKÄR I MITT HJÄRTA. Sommarliv i skärgården – förr och nu” (utgiven 2013)
Det här är historien om en gammal sommarstuga och om de människor som hör samman med den. En kärleksfull berättelse om en älskad plats och en hyllning till de människor som gjort platsen till vad den är.

Sandskär är en ö i Söderhamns skärgård. Fiske har präglat denna kust i flera hundra år. Men på 1800-talet i samband med industrialismen då sågverksindustri, sjöfart och skeppshandel blomstrade började mer välbeställda familjer i staden Söderhamn bygga sommarställen ute i skärgården.

Den sommarstuga som närmare beskrivs i boken byggdes på 1860-talet som sommarställe åt en tidningsman i Söderhamn och hans stora familj. I dag ägs stugan av en avlägsen släkting, som här ger en personlig bild av stugan och av hur den förändrats under årens lopp samt av de människor som bott där. Utvikningar görs även om andra öar, andra stugor och om människor som funnits här, livet i skärgården. Boken är rikt illustrerad.
BESTÄLLNING: Hur man gör för att skaffa sig ett ex har du här. (på min hälsingeblogg Arundo).

4 reaktioner på ”Mina böcker

  1. Lennart Sandström juli 12, 2022 / 1:24 e m

    Min ana Skeppare Jöns Sandström förliste (förklarad död i Nederkalix 1821) med sitt skepp. Han var skeppare på glasbruket Sandörsund i Nederkalix. På varvet FINNHOLMENS SKEPPSVARV byggdes skeppet . 1798/1799(?) byggdes SNAUSKUTAN (snau-skepp, även nämnd snaubrigg eller brigg) LÅNGA ORMEN (glasbruket Sandörsund´s fraktfartyg; troligen är detta skepp som Jöns Sandlund är skeppare på?!, eftersom han är den enda skeppare jag sett som arbetar åt Sandörsunds glasbruk). Dvs inte skeppet Sandörsund?! KÄLLA: Internet Archive: ”snauskutan Långa Ormen” , torde ha byggts här 1798 eller 1799. ”Familjen Bergman Olsons rederi- och industriverksamhet” https://archive.org › bergman-rederi-industri_djvu

    Gilla

    • Lennart Sandström juli 12, 2022 / 1:28 e m

      Skall vara min ana Skeppare Jöns Jönsson Sandlund (1767-o1821), inte Sandström.

      Gilla

        • lennartsandstrm september 26, 2022 / 12:11 e m

          Hej och Tack! Även min ana Skeppare Jöns Jönsson Sandlund förliste med sitt skepp. Har letat överallt, men borde kunna finnas i protokoll där man vill ha ersättning för förlorad last. Möjligen också i tidningar vid den tiden (finns tidnings sök).

          1821 förklaras Skeppare Jöns Jönsson Sandlund (1767-1821) ha avlidit i HFL. Enligt vad berättas av en kvinna född på 1890-talet: så förliste han med sitt skepp. Besättningen tog sig till en ö (”besättningen kravlade sig upp på en ö”), där de blev funna döda. LITTERATURTIPS: ”Kalix Nytt Nr 4/1991” om Skeppare Jöns Sandlund

          Troligen med : 1798/1799(?) byggdes snauskutan (även nämnd snaubrigg eller brigg) LÅNGA ORMEN (glasbruket Sandörsund´s fraktfartyg); snau är en typ av segelfartyg som skiljer sig från den närliggande briggen genom sin mastkonstruktion, ett mindre tvåmastat råsegelfartyg på 1600-talet som utvecklades under 1700-talet till ett fartyg där gaffelseglet (även kallat briggseglet) är listad till en spira tätt akter om stormasten, mellan märsen och däcket, detta innebar att gaffelseglets gaffel kunde hissas högre än storrån och oberoende av den. Ytterligare en fördel var att seglet inte hindrades av de järnband som höll ihop master som tillverkats av flera delar. Den lilla masten akter om stormasten för gaffelseglet kallades för snaumast, och förekom även på barkskepp och fullriggare. KÄLLA: Internet Archive: ”Familjen Bergman Olsons rederi- och industriverksamhet” https://archive.org › bergman-rederi-industri_djvu (synnerhet intressant, där en Skeppare nämns på Sandörsunds bruksskepp, vilket borde vara min ana Jöns Sandlund och dessutom om man kan koppla min ana, sjömannen Karl-Fredik Sandlund till någon av skeppen).

          Med vänlig hälsning Lennart

          Skickades från E-posthttps://go.microsoft.com/fwlink/?LinkId=550986 för Windows

          Gilla

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.