Läste häromdan att Noomi Rapace ska få en roll i en Hollywoodfilm. Roligt för henne. Som många andra tyckte jag hon var mycket bra som Lisbeth Salander i Millennium-filmerna. Nu handlar det om en film där man på känt amerikanskt maner använder en känd romanfigur och totar ihop en historia som knappast alls stämmer med ursprungsberättelsen. Fast i och för sig, det där gör man ju i Sverige också. Tänk på filmerna om Martin Beck.
Den här gången ska det handla om Sherlock Holmes. Jag såg den första filmen med Robert Downey Jr som Holmes och Jude Law som Doktor Watson. Robert Downey Jr spelade bra och var karismatisk medan Jude Law var betydligt blekare. Fast ingen av dom passade egentligen alls, och själva filmen var förfärlig. Det är inte många filmer jag haft lust att gå ut ifrån under själva föreställningen men den här filmen var det svårt att sitta kvar på. Jag blev så irriterad på dessa actionscener, som ju förutom att dom var oerhört överdrivna, kom alldeles för tätt och var alldeles för många dessutom inte alls hör hemma i en berättelse om Sherlock Holmes. Det fanns absolut noll känsla för att bygga upp en stämning successivt, det var bara pang på action action action. Tröttsamt! Vaffö gör dom på detta viset… Det störde mig mycket att filmen påstods handla om Sherlock Holmes och Watson. Hade huvudpersonerna hetat nåt annat hade filmen varit lättare att stå ut med trots överlastningen av action. Många i publiken verkade ändå tycka filmen var bra. Antagligen har dom inte läst böckerna. Det var en sån där film där jag kände det som att den hör till en tid som inte är min. Jag var väl för gammal för den helt enkelt.
Nu ska man alltså göra en nummer 2 och Noomi Rapace verkar få en roll i den. Grattis Noomi! Hoppas det leder till fler och bättre filmer än den här troligen blir. Jag kommer inte att se den. Jag satt kvar på den första filmen trots stark lust att resa mig och gå men nr 2 tänker jag inte att utsätta mig för alls.
Gabrielles blogg 
Håller med. Kan gott tänka mig Noomi R. i en Sherlock Holmes-film som är som böckerna. Hon har det som krävs för att framkalla den där speciella stämningen som finns där. Jag tycker också hon borde valts till Salander i den nya Millenniumfilmen, men kanske blev hon diskvalificerad för att Daniel Craig inte ville hamna i skuggan av henne. Han å andra sidan blir säkert en hygglig Blomqvist och bättre än Michael Nyqvist. Det skulle å andra sidan nästan vem som helst vara…
GillaGilla
Hm,…fast Daniel Craig, nej, jag tycker han är lite för mycket machotyp för att vara Blomqvist. Hade föredragit nån som är lite mer lagd åt det intellektuella hållet. Kommer just nu bara på en. John Cusack kanske.
Håller med dig om att Noomi R gott hade kunnat få spela Salander. Dom kunde väl ha låtit henne få vara av utländsk härkomst eller så om dom är rädda för viss accent.
GillaGilla
Nej, jag menar inte att Craig vore mitt förstaval som Blomqvist. Men att göra rollen bättre än Michael Nyqvist klarar han nog. Cusack låter mitt i prick. Den tar vi :).
GillaGilla
Men jag är äldre än du och tyckte Sherlock Holmes-filmen var fantastisk! Den var helt enkelt en lek med figurerna och genren, och hela den gamla smutsiga London-miljön var otrolig. Det var roligt att se Holmes tolkad på ett helt annat sätt, och Jude Law tonade ner sin karisma för att inte ställa Downey i skuggan. (Förstås synd på så rara ärtor, kan man tycka.) Som en seriös tolkning av Shelock Holmes-böckerna skulle den förstås inte duga.
Men vad hände med den duktiga tjejen som spelade en huvudroll i denna Holmes-version? Inte mycket? Detsamma kan hända Noomi, om hon inte ser upp. Som Anna säger, hon skulle kanske göra större intryck i en annan sorts, mer genuin SH-film.
GillaGilla
Ja, du har rätt i att miljöerna vara fantastiska. Och kanske hade jag som du accepterat filmen som en lek med ursprungshistorien om jag vetat att det var så det var. Tjejen i filmen har jag alldeles glömt bort. Får väl ta mig en imdbkoll.
GillaGilla
Den blodiga Pulp Fiction var ju också en lek. Quentin Tarantino var som en entusiastisk tolvåring som stod och ryckte en i armen hela tiden: –Kolla! Är inte John Travolta häftig? Och Bruce Willis! Och delin med röda soffor! Och musiken!
Vilket gjorde att man gillade Travolta, men inte brydde sig när han blev jätteskjuten.
(Men den ultrablodiga mittsekvensen hade jag gärna sluppit, lek eller ej.)
GillaGilla
Visst, jag håller med. Så där var ”Plupp fiction”. Och visst är det ok att leka med genrer, överdriva osv. Men när det gäller Sherlock Holmes finns ju dom riktiga Sherlock Holmes-berättelserna med massor av speciell stämning i, som faktiskt vore roligt att se igen på film. Och det var väl det jag trodde jag skulle få se och inte en massa typiskt amerikansk action, visserligen med häftiga och t.o.m. trovärdiga gamla London-miljöer, men i alla fall.
GillaGilla